När deras läppar möttes vaknade alla henne sinnen till liv. De hade legat gömda så länge och hon kände direkt att hon hade hittat hem. Det var här hon ville va, i Marcs famn och med hans läppar mot hennes. Aldrig hade hon känt så här förut.
”I’m glad you remembered.” mumlade Marc och Valerie log. Så här bra hade det aldrig kännts att kyssa Johnny, nog var han duktig på att kyssas men det var inget i gemförelse med Marc.
Innan hon visste ordet av hade Marc lyft upp henne på balkongräcket. Hon virade in fingrarna i Marcs hår medan de smakade på varandras läppar. Hennes hjärta bultade under hennes klänning och hennes kropp skrek av längtat efter att få känna Marcs kropp. På ett vis var det bra att de var ute på balkongen, annars hade de nog hittat till sängen vid det här laget. Hon var så uppslukad av Marcs kyssar att hon inte märkte att dörren till balkongen öppnades. Ingen av dem märkte kvinnan som nu stod ute på balkongen och kollade chockat på dem, kvinnan som bara för några minuter sedan trånat efter Marc, kvinnan som fick vilken man hon ville. Men hon hade kommit försent, Marc var redan upptagen.

Snart hörde Valerie hur någons högklackade skor klapprade mot balkong golvet och det var då som hon drogs tillbaka till verkligheten igen. Hon fick syn på kvinnan och drog sig snabbt ur Marcs varma och underbara grepp och hon kände sig nästan naken utan hans läppar mot hennes. Vad hade hon nyss gjort? Hon skulle ju snart gifta sig och det var inte så här man betädde sig då.
"I .. I ... I have to go." sa hon sedan utan att ge Marc en blick. Hon stormade förbi kvinnan och var nära på att knuffa ner henne. Hon skyndade sig förbi folkmassan och hennes far kollade konstigt på henne när hon småsprang förbi. Musiken och festen hade nu kommit igång, folk dansade och skrattade medan männen smuttade på sina whiskey glas och kvinnorna sina vin glas.
Valerie skyndade sig uppför trappan och stannade inte fören hon var inne på sitt rum. Där sjönk hon ner mot den stängde väggen med ett leende på läpparna.
Även ifall det hon nyss gjort inte var acceptabelt så kände hon inte någon skuld. Hon var glad för vad som just hade hänt. Aldrig hade hon trott att hon skulle falla för en man så fort, men det hade hon gjort. Hon var redan kär, efter att ha känt den mannen i bara några timmar. Eller hon kände inte honom heller, det enda som hon kände till var hans underbara läppar och hans underbara manliga kropp. Tankarna fick det att värka inom henne av längtan efter hans kyssar.